Blåkullaritt!

Nu drar jag till Blåkulla, kvasten är polerade och den är av senaste modell. Glad påsk önskar jag er andra som jag inte möter på Blåkulla!

Tänk vad härligt det skulle vara, om man ändå kunde, en dag om året ge sig iväg på en kvast. Blåkulla och en ritt med djävulen lockar mig inte, men en flygfärd mot fjärran, bort för en dag från självpåtagna måsten och invanda mönster. Att få vara någon annan, utan år av pålager vad gäller gammalt damm i form av dåliga erfarenheter, bitterhet och stundom vacklande självkänsla. 

Den årliga båtresan med vänner av olika slag får vara kvastens surrogat! Hörde jag skål? Glad påsk på er alla!

//Ingrid

Share

Skriv en kommentar